Räntefördelning, skatteregler

Räntefördelning sker enbart vid själva deklarationen av näringsverksamheten och är inget som kräver bokföringsåtgärder på något sätt.

Tanken med räntefördelning när den infördes var främst att förhindra egenföretagaren, att genom egna uttag som leder till negativt kapital i verksamheten, skaffa sig skattemässigt fördelaktiga "lån". Negativ räntefördelning måste därför göras om underlaget för räntefördelning är negativt och större än 50 000 kr.

Även positiv räntefördelning förekommer. Den ger en egenföretagare möjlighet att få en del av inkomsten från verksamheten beskattad som inkomst av kapital, om företagaren låter intjänad vinst stanna i företaget eller satsar av sitt privata kapital i verksamheten. För positiv räntefördelning gäller att underlaget ska vara positivt och uppgå till mer än 50 000 kr för att beräkning av fördelningsbelopp ska få ske.

Positiv räntefördelning är frivillig. Den som så önskar kan spara ett positivt fördelningsbelopp till ett senare år. Positiva fördelningsbelopp kan sparas i obegränsat antal år.

Underlaget bestäms vid årets ingång

Beräkningen av kapitalunderlaget för räntefördelning utgörs av skillnaden mellan tillgångar och skulder - med ett antal justeringar - vid början av aktuellt beskattningsår.

Om en företagare har gjort nettouttag som överstiger inkomsten av verksamheten, uppstår normalt ett negativt kapitalunderlag. I deklarationen kan företagaren då tvingas att till bruttoinkomsten av näringsverksamhet, lägga ett belopp motsvarande en beräknad ränta på det negativa kapitalunderlaget. Samtidigt medges dock avdrag med samma belopp under inkomst av kapital.

Exempel på räntefördelning

Som räntesats vid negativ räntefördelning ska man använda statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret plus en procentenhet. Vid positiv räntefördelning ökas statslåneräntan vid samma tillfälle med fem procentenheter.

Exempel 1

Kapitalunderlaget för inkomståret är negativt och fastställs till 100 000 kr. Räntesatsen för negativ räntefördelning är SLR + 1 procent. Till den i övrigt beräknade inkomsten av näringsverksamhet måste därför läggas ett fördelningsbelopp. På denna inkomst beräknas egenavgifter och vanlig inkomstskatt. Avdrag får samtidigt göras i inkomstslaget kapital som ger en skattereduktion. Läs mer på skattverket.se.

Exempel 2

Kapitalunderlaget är positivt och uppgår till 100 000 kr och räntesatsen för räntefördelningen är SLR + 6 procent. Då får fördelningsbeloppet dras av från inkomsten av näringsverksamhet. Egenföretagen slipper alltså egenavgifter och inkomstskatt. Samtidigt beskattas egenföretagaren för inkomst av kapital. Läs mer på skattverket.se.

Se upp med sparad räntefördelning

Positiv räntefördelning ger bäst effekt om den kan användas för att minska den del av en nettoinkomst som annars skulle beskattas med hög marginalskatt. Det kan därför ofta vara en fördel att spara fördelningsbelopp för positiv räntefördelning de år då inkomsten är låg, för att kunna utnyttja ett senare år då inkomsten ligger över gränsen för statlig skatt.

Men samtidigt måste man se upp så att inte utrymmet för positiv räntefördelning blir svårt att utnyttja. Man har normalt sett nämligen enbart rätt att utnyttja positiv räntefördelning mot årets nya inkomster av näringsverksamhet. Det går inte att använda positiv räntefördelning för att sänka skatten på återförda periodiseringsfonder eller expansionsfond så länge verksamheten pågår.

Numera finns dock lite generösare regler om verksamheten upphör. Då kan den som har sparade belopp för positiv räntefördelning, även göra avdrag för dessa mot återförda periodiseringsfonder och expansionsfond.

Dessutom har man alltid möjlighet att i efterhand begära omprövning av tidigare års deklarationer i upp till fem år bakåt och på så vis "retroaktivt" försöka utnyttja sparade positiva fördelningsbelopp, som annars skulle förloras eller ge klen avdragseffekt.