Lön
Beräkna sjuklön och registrera sjukfrånvaro
Här beskriver vi hur karensavdrag, sjukavdrag och sjuklön beräknas och sjukfrånvaro registreras.
För anställda med anställningstypen Komplett beräknas sjuklön och lönearterna läggs automatiskt till när frånvaron registreras i kalendern eller på lönebeskedet. För anställda med anställningstypen Förenklad behöver du beräkna och registrera lönearterna för frånvaron manuellt.
När en anställd är sjuk beräknar du karensavdrag, sjukavdrag och sjuklön från sjukperiodens första dag.
Karensavdraget är ett avdrag som görs i början av den anställdes sjukperiod. Det är lika stort oavsett när den anställde blir sjuk och motsvarar 20 procent av en veckas sjuklön. Blir den anställde sjuk igen inom fem dagar görs inget nytt karensavdrag. En anställd kan max ha 10 karensavdrag under en 12-månadersperiod.
För att räkna ut karensavdraget behöver du veta den anställdes genomsnittliga veckoarbetstid i timmar.
Vid oregelbunden arbetstid använder du historiska uppgifter för att räkna ut den genomsnittliga veckoarbetstiden. Saknas historik kan du utgå från antal planerade arbetstimmar de kommande månaderna, eller i nödfall göra en rimlighetsbedömning.
Kollektivavtalen styr hur karensavdrag och sjuklön ska beräknas. Exemplen nedan bygger på en standardberäkning som finns i de flesta kollektivavtal.
För en månadsavlönad gör du ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka.
De första 14 dagarna betalar arbetsgivaren sjuklönen. Från och med den 15:e sjukdagen får den anställde istället ersättning från Försäkringskassan, och ett sjukavdrag görs per kalenderdag.
För att arbetsgivardeklarationen ska bli rätt behöver du använda dessa lönearter när du registrerar frånvaro.
| Typ av avdrag | Beräkning | Lönearter för Komplett anställd | Lönearter |
|---|---|---|---|
|
Karensavdrag per timme |
- 0,8 x (((Månadslön + Genomsnittlig rörlig lön per månad) x Avtalsfaktor) / (52 x Veckoarbetstid)) |
3104 - Karens Månadsavlönad |
Karensavdrag |
|
Antal karenstimmar |
0,2 x Genomsnittlig veckoarbetstid |
3104 - Karens Månadsavlönad |
Karensavdrag |
|
Sjukavdrag (dag 1-14, 100 %) |
- (Månadslön x Avtalsfaktor) / (52 x Veckoarbetstid) |
3107 - Sjukavdrag, dag 1-14, månadsavlönad |
Sjukavdrag |
|
Sjuklön (dag 1-14, 80 %) |
0,8 x (((Månadslön + Genomsnittlig rörlig lön per månad) x Avtalsfaktor) / (52 x Veckoarbetstid)) |
3157 - Sjuklön dag 1-14, månadsavlönad |
Sjuklön |
|
Sjukavdrag (dag 15-180, 100 %) |
- (Månadslön x 12) / 365 |
3114 - Sjukavdrag dag 15-90, månadsavlönad |
Sjukavdrag |
| - Månadslön | 3128 - Sjukavdrag hel månad dag 15-90 | Sjukavdrag | |
| - (Månadslön x 12) / 365 | 3121 - Sjukavdrag per dag 100% dag 15-90 över 10 pbb | Sjukavdrag | |
| - Månadslön | 3134 - Sjukavdrag 100% hel månad dag 15-90 över 10 pbb | Sjukavdrag | |
| - (Månadslön x 12) / 365 | 3136 - Sjukavdrag dag 91-180, månadsavlönad | Sjukavdrag | |
| - Månadslön |
3140 - Sjukavdrag per dag 100% hel månad dag 91-180 |
Sjukavdrag | |
| Sjuklön (dag 15-90, 10%) | 0,1 x (Månadslön x 12 / 365) |
3160 - Sjuklön 10% dag 15-90, månadsavlönad |
Sjuklön |
| 0,1 x (10 x Prisbasbelopp / 365 ) + 0,9 x (((Månadslön x 12) - (10 x Prisbasbelopp)) / 365) | 3161 - Sjuklön 10% dag 15-90, månadsavlönad över 10 pbb | Sjuklön | |
| Sjukavdrag över 180 dagar |
- (Månadslön x 12) / 365 |
3146 - Sjukavdrag > 180 kaldgr, månadsavlönad |
Sjukavdrag |
| - Månadslön | 3152 - Sjukavdrag hel månad > 180 kaldgr, månadsavlönad | Sjukavdrag |
I detta exempel jobbar den anställde 8 timmar per dag, 5 dagar i veckan. Den anställdes månadslön är 28 000 kronor.
Så här räknar du om den anställde har varit sjuk en hel vecka (avrundat till hela kronor):
|
Karensavdrag per timme
|
- 0,8 x ([Månadslön x 12] / [52 x Genomsnittlig veckoarbetstid]) = - 0,8 x ([28 000 x 12] / [52 x 40]) = - 0,8 x (336 000) / (2 080) = -129 kronor |
|
Antal karenstimmar |
0,2 x 40 = 8 timmar |
|
Sjukavdrag
|
- (Månadslön x 12) / (52 x Genomsnittlig veckoarbetstid) = - (28 000 x 12) / (52 x 40) = - 336 000 / 2 080 = -162 kronor |
|
Sjuklön
|
0,8 x ([Månadslön x 12] / [52 x Genomsnittlig veckoarbetstid]) = 0,8 x ([28 000 x 12] / [52 x 40]) = 0,8 x 336 000 / 2 080 = 129 kronor |
Så här kan lönebeskedet se ut i exemplet, avrundat i hela kronor:
|
|
Antal timmar | À-pris | Summa |
|---|---|---|---|
|
Månadslön |
28 000 | ||
|
Karensavdrag |
8 | -129 | -1 032 |
|
Sjukavdrag |
40 | -162 | -6 480 |
|
Sjuklön |
40 | 129 | 5 160 |
Den anställde blir sjuk och går hem efter halva arbetsdagen och är även sjuk nästa dag. Sammanlagt är den anställde sjuk 4 + 8 timmar, d.v.s. 12 timmar.
Så här kan lönebeskedet se ut i exemplet, avrundat i hela kronor:
| Antal timmar | À-pris | Summa | |
|---|---|---|---|
|
Månadslön |
28 000 | ||
|
Karensavdrag |
8 | -129 | -1 032 |
|
Sjukavdrag |
12 | -162 | -1 944 |
|
Sjuklön |
12 | 129 | 1 548 |
Den anställde blir sjuk och går hem efter halva arbetsdagen, men är åter i arbete nästa dag. Den anställde är alltså sjuk i 4 timmar.
Så här kan lönebeskedet se ut i exemplet, avrundat i hela kronor:
| Antal timmar | À-pris | Summa | |
|---|---|---|---|
|
Månadslön |
28 000 | ||
|
Karensavdrag |
4 | -129 | -516 |
|
Sjukavdrag |
4 | -162 | -648 |
|
Sjuklön |
4 | 129 | 516 |
Karensavdraget får aldrig bli högre än sjuklönen för sjukperioden och ska i dessa fall alltid justeras till samma belopp som sjuklönen.
Kollektivavtalen styr hur karensavdrag och sjuklön ska beräknas. Exemplen nedan bygger på en standardberäkning som finns i de flesta kollektivavtal.
För en timavlönad gör du ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka.
Efter sjukdag 14 får den anställde ersättning från Försäkringskassan. Avdraget fortsätter att beräknas per timme på samma sätt som under de första 14 dagarna. För anställda med anställningstypen Förenklad registrerar du frånvaron med samma löneart (Timlön) under hela sjukperioden, även om den varar längre än 14 dagar.
För att arbetsgivardeklarationen ska bli rätt behöver du använda dessa lönearter när du registrerar frånvaro.
| Typ av avdrag | Beräkning | Lönearter för Komplett anställd | Lönearter |
|---|---|---|---|
|
Karensavdrag per timme |
- Timlön x 0,8 |
3168 - Karens Timavlönad |
Karensavdrag |
|
Antal karenstimmar |
0,2 x Genomsnittlig veckoarbetstid | 3168 - Karens Timavlönad |
Karensavdrag |
| Sjukavdrag * | Antal timmar | 3171 - Sjuk korttid dag 1-14,timavlönad | Gäller inte Förenklad anställd |
|
Sjuklön |
Timlön x 0,8 |
3159 - Sjuklön dag 1-14, timavlönad |
Sjuklön |
* Löneart 3171 används bara för att beräkna semestergrundande frånvaro. Den läggs automatiskt till för anställda med anställningstypen Komplett.
För anställda med anställningstypen Förenklad ska du inte använda lönearten Sjukavdrag, eftersom den anställde då inte får någon timlön för sjukfrånvaron. Minska istället antalet timmar på lönearten Timlön till faktiskt arbetad tid.
Om rörliga lönedelar ska inkluderas i beräkning av sjuklön och karensavdrag lägger du in ett snittvärde per månad av de rörliga delarna här.
Beloppet tas inte med i beräkningen för anställda som har ett schema utan genomsnittlig veckoarbetstid.
I exemplet jobbar den anställde 6 timmar om dagen, 5 dagar i veckan, d.v.s. 30 timmar) och har en timlön på 200 kronor. Under en månad utan sjukfrånvaro skulle den anställde ha jobbat 135 timmar.
Så här räknar du om den anställde har varit sjuk en hel vecka (30 timmar):
|
Karensavdrag per timme |
200 x 0,8 = 160 kronor |
|
Antal karenstimmar |
0,2 x 30 = 6 timmar |
|
Sjuklön från dag 1 |
200 x 0,8 = 160 kronor |
Så här kan lönebeskedet se ut i exemplet, avrundat i hela kronor:
| Antal timmar | À-pris | Summa | |
|---|---|---|---|
|
Timlön (för arbetade timmar under månaden) |
105 | 200 | 21 000 |
|
Karensavdrag |
6 | -160 | -960 |
|
Sjuklön |
30 | 160 | 4 800 |
Den anställde blir sjuk och går hem efter halva arbetsdagen och är även sjuk nästa dag. Sammanlagt är den anställde sjuk 3 + 6 timmar, d.v.s. 9 timmar.
Så här kan lönebeskedet se ut i exemplet, avrundat i hela kronor:
| Antal timmar | À-pris | Summa | |
|---|---|---|---|
|
Timlön (för arbetade timmar under månaden) |
126 | 200 | 25 200 |
|
Karensavdrag |
6 | -160 | -960 |
|
Sjuklön |
9 | 160 | 1 440 |
Timlönen minskas med motsvarande timmar som det betalas sjuklön för, vilket gör att avdraget blir 200 x 9 = 1 800 kronor. Antalet karenstimmar beräknas som 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid.
Den anställde blir sjuk och går hem efter halva arbetsdagen, men är åter i arbete nästa dag. Den anställde är alltså sjuk i 3 timmar.
Så här kan lönebeskedet se ut i exemplet, avrundat i hela kronor:
| Antal timmar | À-pris | Summa | |
|---|---|---|---|
|
Timlön (för arbetade timmar under månaden) |
132 | 200 | 26 400 |
|
Karensavdrag |
3 | -160 | -480 |
|
Sjuklön |
3 | 160 | 480 |
Timlönen minskas med motsvarande timmar som det betalas sjuklön för, vilket gör att avdraget blir 200 x 3 = 600 kronor.
Karensavdraget får aldrig bli högre än sjuklönen för sjukperioden och ska i dessa fall alltid justeras till samma belopp som sjuklönen.
I exemplet arbetar den anställde oregelbundet och har i snitt arbetat 15 timmar per vecka de senaste 3 månaderna. Den anställdes timlön är 200 kronor. Utan sjukfrånvaro skulle den anställde ha arbetat 65 timmar under månaden. Den anställde är sjuk istället för att arbeta de schemalagda timmarna för måndag (2 timmar), onsdag (5 timmar) och fredag (6 timmar), d.v.s. 13 timmar.
|
Karensavdrag per timme |
200 x 0,8 = 160 kronor |
|
Antal karenstimmar |
0,2 x 15 = 3 timmar |
|
Sjuklön från dag 1
|
200 x 0,8 = 160 kronor |
Så här kan lönebeskedet se ut i exemplet, avrundat i hela kronor:
| Antal timmar | À-pris | Summa | |
|---|---|---|---|
|
Timlön (för arbetade timmar under månaden) |
52 | 200 | 10 400 |
|
Karensavdrag |
3 | -160 | -480 |
|
Sjuklön |
13 | 160 | 2 080 |
Karenstimmarna blir 3 timmar trots att den anställde bara skulle ha arbetat 2 timmar första sjukdagen. Detta eftersom antalet karenstimmar beräknas som 20 procent av den genomsnittliga veckoarbetstiden 3 månader bakåt i tiden, vilken för den anställde i vårt exempel var 15 timmar.
Relaterade avsnitt
Registrera och komplettera lönehändelser på lönebesked